God mat, en härlig kväll och ett fritt fall

Imorse lämnade jag Kinnekulle och Hällekis vid 9-tiden och styrde kosan upp mot Västmanland och Hällefors. På vägen stannade jag till en lite stund i Sjötorp för att titta på när dom slussade. Hmm, jag kan förstå varför Göta Kanal även kallas Skilsmässorännan. Här sätts nog månget äktenskap på prov, i alla dessa slussar, där varje person på båten måste veta vad den skall göra. För i Sjötorp var det väl ungefär lika trångt i slussarna som i Tingstadstunneln i rusningstrafik och då gäller det ju att hålla tungan rätt i munn.

Sedan blev det en lång transportsträcka upp mot Hällefors, även om jag stannade till strax utanför Filipstad och drack lite kaffe. Tänk nu har jag insett, vad smart det kan vara att bara koka vatten och ha i sin termos och så pulverkaffe med, voila, så har man gott kaffe att sitta och sörpla på.

Strax innan Hällefors ligger ju Grythyttan, och som det matvrak jag är, så var jag bara tvungen att svänga förbi och kika på en av de ställen i Sverige där god mat sätts i första rummet, eller skall vi säga, i magen.

Så det blev en lunch där, pilgrimmsmusslor med färskpotatis, sockerärtor och som en liten extra krydda, knaperstrekt smulad bacon. Alltihopa serverades som en god soppa, det enda som saknades var ett riktigt gott vin till, men tyvärr, eftersom bilen stod utanför, fick det bli en Loka istället

jag kan lova, lunchen var precis så god som den ser ut 🙂

Väl framme i Hällefors var det bara att checka in, handla lite mat, eftersom jag skall stanna här i två nätter och sedan när ljuset började kännas ok ge mig ut till Knuthöjdsmossen. Jag hade hoppats att kanske få en möjlighet att fota Lom som det finns gott om därute, men tyvärr så höll dom sig på betryggande avstånd från mitt objektiv. Så det blir att göra ett nytt försök imorgon bitti.

Knuthöjdsmossen är som namnet säger en mosse och naturreservat. På mossen finns det en massa små gölar överallt där mycket fågel håller till. Det var en underbar kväll därute, där jag satt i närheten av en av dessa gölar och försökte vara så tyst och stilla som möjligt. Jag börjar inse att det nog är dags att införskaffa ett gömsle för att kunna få en chans att fånga fågel. Det får bli nästa investering inser jag. Iallafall så fick jag uppleva en underbar kväll i ett fantastiskt kvällsljus, tyst och stilla, där tystnaden endast bröts av olika fåglars rop.

Tyvärr så kunde kvällen slutat riktigt illa, eftersom jag som sista bild ville fånga en av dessa gölar, där molnen speglades sig i vattnet, då solen nästan gått ner. Så jag stannade till vid en av spångarna riggade om från mitt tele, till mitt nya vidvinkel, tog ett steg ut på en av de mindre spångarna, slant och föll handlöst framåt, med kamera och objektiv. Hjärtat stannade till innan jag hade konstaterat att allt fortfarande var helt, så när som en lite skråma på en av ”motljusvingarna” på objektivet.

Skrubbsåret på knät, det kände jag väl inte förrän jag kommit hem egentligen, vadå, vad är ett skadad knä mot ett ev söndrigt objektiv.. Ingenting

Jag fick iallafall tagit några bilder efter fallet och som sagt, tack o lov, utrustningen är hel.

Jag börjar inse, att det verkar bli väldigt mycket samma ”tema” på mina bilder, så får väl försöka variera mig lite imorgon..

Just wait and see

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s