Ramsvikslandet tur o retur, eller vi hade iallafall tur med vädret


Eftersom det var lite långhelg hade jag bestämt mig för att ta en liten tur upp till Ramsvikslandet för att fotografera. Rum var bokat på Ramsviks Övergård, där jag bott några gånger tidigare när jag varit på workshop med Creative Adventures. Jag lyckades också locka med mig min kompis Patrik, vilket var jätteroligt. Vi brukar alltid ha roligt på våra fototurer tillsammans.

Vädret såg väl inte allt för hoppfullt ut när jag kollade på nätet kvällen innan. Dom avisera regn, regn, regn.. men vadå, det brukar alltid lösa sig.. Så vid lunchtid drog vi iväg upp och handlade lite goda räkor bla i Kungshamn. Så med regnet strilade ner utanför våra fönster, satt vi inne i värmen och smörjde kråset med smaskiga västkusträkor, drack lite cider och diskuterade livets väsentligheter, eller oväsentligheter.. Vi tog beslutet att vid 19 på kvällen så drar vi ut till Fykan, hur mycket eller lite det regnar.. och tänk nästan på minuten kl 19.00 så upphörde regnet och vi drog iväg. Jag var ju så tvärsäker på att hitta dit eftersom jag varit där tidigare, senaste gången för 1 månad sedan.. men icke sa nicke.. mitt lokalsinne och stigfinnarminne fick sig en rejäl knäck, när jag insåg att vi gått helt fel ut på klipporna. Så det var bara att knata tillbaka till bilen och fundera över den rätta vägen. Det var då olyckan var framme.. jag slant på en hal klippa. Så här efter regnet hade dom ju på vissa ställen blivit rejält hala och jag brukar vara mer än försiktig, men den här gången var olyckan framme.. jag slant och landade på sidan och tog emot med högerhanden. Min första tanke var, nej, inte en gång till. Jag har ju brutit den handen en gång förut.. men jag hade tur. Visst gjorde det rejält ont, och den svullnade upp rejält, men inget kändes brutet.. Stackars Patrik, fick hjälpa mig och bära. Förra sommaren, när vi var på Österlen, då fick han hjälpa mig att bära, när jag var fet och otränad… den här gången, jag då fick jag ju ta till mer drastiska ting för att få hjälp.. som att dratta på ändan 🙂  Tack och lov, hände ingenting med min utrustning, den höll, eftersom allt låg väl nedpackat i ryggsäcken.

Vi kom fram dit jag ville tillslut, men Patrik fick ge sig ut den sista biten själv, jag insåg att det nog var färdigklättrat bland klipporna för den här gången för min del.. snacka om vuxenpoäng, när jag faktiskt insåg min begränsning med bara en arm att kunna hålla mig med.. Så jag stannade kvar nere vid vattnet och försökte fotografera.. Det var väl inte helt lätt, med högerarmen som värkte och man behöver två händer för att få till kompositionen, ställa in kameran för raka horisonter och göra små snabbjusteringar.. men vadå, jag hade det gott ändå, en härlig kväll, solen som bröt igenom molnformationerna och bildade fantastisk mönster på himlen, vattnet som rullade in över stenarna och frisk luft. Att få komma ut så, när man sitter instängd på ett kontor hela dagarna.. det är härligt, härligt, härligt.. Mer vuxenpoäng här.. För några år sedan, så hade jag väl istället för att sticka upp i Bohuslän och ut på klipporna trots regnvarning… dragit ner på stan, satt mig på Avenyn och sippat vin med mina vänner, kommit hem vid midnatt och sovit halva dagen efter… men som sagt, var sak har ju sin tid…

Bilder, jo det blev några stycken iallafall 🙂




och så slutligen min kompis Patrik, som lekte spöke där på klipporna 🙂 och hans bilder från turen hittar ni här http://www.patrikblom.eu/

När mörkret började sänka sig över havet, tog vi vårt pick och pack och åkte tillbaka till stugan, för det var ju tidig uppgång som gällde. Vi hade tur även på morgonen, inget regn, men ok, solen gömde sig bakom tjocka moln. Vi åkte ändå ut till Haby bukt, tyvärr insåg jag att det mest förnuftiga jag kunde göra av att vila armen, efter gårdagens smäll, så jag vandrade runt på klipporna utan kameran. Det kan också vara nyttigt ibland, att bara vandra runt och fundera på motiv och kompositionen, utan att fotografera för idéerna kan jag ju ta med mig nästa gång jag kommer dit..

Det blev iallafall frukost på klipporna, och jag kunde konstatera att det var mycket lugnare än senast jag var där och nästa blåste bort..

Vi hade väl planerat att stanna lite längre däruppe, men när regnet aviserade att det var på väg tillbaks, packade vi ihop våra pinaler, eller rättare sagt, Patrik packade och jag kunde tyvärr mest titta på. Fram på dagen var vi tillbaks hemma igen och jag kunde landa hos syster och svåger, som pysslade om mig, bandagerade handleden och tänk, det kändes faktiskt ganska ok, att vara lillasyster igen och bli omhändertagen.. ja, ja.. jag vet.. jag är nog lite bortskämd fortfarande :-)..

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ramsvikslandet tur o retur, eller vi hade iallafall tur med vädret

  1. Ping: Haby bukt | For Your Eyes Only

  2. Patrik skriver:

    Fina bilder, du vet nästa gång så är det bara och fråga mig så bär jag gärna dina grejer 🙂

    Vi får kolla på en ny fototripp snart igen.

    Kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s