Tankar

Mina tankar är idag hos det norska folket och framförallt hos de ungdomar vars spännande dagar på ett politiskt läger, fick ett så abrupt slut. Ungdomar, som precis börjat sitt spännande liv på steget mot vuxenlivet, var det så här de skulle få ta de här stegen, istället för att kanske få uppleva sin första förälskelse, hångel och det där spännande pirret i magen. Få deltaga i intressanta politiska diskussioner, som kanske skulle kunna bli början till något stort.. Nej, deras liv blev istället brutalt och obegripligt stoppat för all framtid…

Det här blogginlägget var ju egentligen tänkt att handla om min sista dag på semestern på Österlen… men dagen slutade på ett helt annat sätt än jag kunde ana. För medan jag satt på en ganska svajig internetuppkoppling och skrev mitt tidigare blogginlägg, och pga av den svajiga linan, inte började med att kolla nyheterna.. Så visste jag inte vad som precis utspelat sig i Oslo och på ön Utöya. Min första aning, var faktiskt på facebook, där någon skrivit om terrorattacker och spytt sin galla över invandrare och då i synnerhet muslimer.. När jag förstod vad som hänt, efter att jag  försökte  bilda mig en uppfattning genom att söka runt bland olika nyhetstidningars intersidor.. Då tog jag än mer illa vid mig av människors inskränkthet att direkt döma en grupp.. och framförallt när man också inser, att vissa av dessa som eldar på de här åsikter om terrrorgrupper.. kanske t om, sympatiserar med vissa extrema högergrupper, där den anhållne personen ifråga sympatiserade med…

Jag brukar inte, och jag tog en gång beslutet med den här bloggen, att inte framföra politiska åsikter.. men idag kan jag inte låta bli.. Eller förresten, det kanske inte är en politisk åsikt.. kanske är det en åsikt som mer höra ihop med orden demokrati, humanism, förståelse mellan olikheter och vidsynthet.. att inte kategoriskt döma en grupp pga av religionstillhörighet, hud- eller ögonfärg…

Någon har sagt mig en gång, att när en muslimsk kvinna klädd i burka går på bussen blir jag rädd för vad som kan vara gömt under kläderna.. Kanske kan händelsen lära oss att inte döma efter utseende och kläder.. Det är så lite vi vet… Istället börja tala om humanism, demokrati, alla människors lika värde, oberoende av kön, religion och hudfärg..

Med dessa ord, så vill jag sända en bön och tankar till alla dessa ungdomar vars ungdomstid så brutalt och så ofattbart på några minuter tog slut. Er förlust får inte ha varit förgäves, det måste vi alla se till

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s