Varför ändra ett vinnande recept


Det blev en lagom sovmorgon idag, för efter resa och dagarna innan som varit ganska hektiska så insåg jag, jag skall börja med en lagom sovmorgon. Låta kroppen vila, så att skälen också kommer i harmoni.

Dagens planer var min numera traditionella vandring utefter jokken upp mot marmorbrotten och vidare till sjön Njaukajaure. Det har ju liksom blivit tradition nu att jag startar min vistelse häruppe med just denna lagom vandring.

Jag kunde direkt konstatera när vi kom upp mot jokken, att färgerna är sena i år. Trots att det låg betydligt mer nysnö på topparna, iallafall igår, så hade inte riktigt färgerna infunnit sig. Men vadå, man tager vad man haver och försöker göra det bästa av det. Så jag försökte jobba en del med att ställa fokus manuellt, med glasögonen på näsan, kämpade jag på, och jodå, om jag bara koncentrerar mig, har glasögonen på så nog är det skärpa alltid.

Första stoppen insåg jag efter en stund, hmm, just här har jag stått förut, så varsegoda, årets version av en välkänd vy.




Jag vandrade vidare uppströms och stannade till för ytterligare någon bild

Målet för första kaffestoppet var såklart marmorbrotten. Så när jag kom dit upp, ja, då var jag rejält kaffesugen, tom så kaffesugen, så jag insåg att hjärnan inte riktigt var med längre. Här vinkade Jens hejdå, till mig och fortsatte utefter Kungsleden istället för att se på när jag njöt av kaffet och mackan. Här blev jag sittande en bra stund och bara njöt av utsikten, stillheten och känslan av att vara häruppe igen.


Tillslut och nästan lite motvilligt, reste jag mig, krängde på mig ryggsäcken igen och började vandra bort mot sjön. Lapporten var helt försvunnen idag. Den hade gömt sig bakom en rejäl molnbank, men det gäller att vara lite uppfinningsrik, så det blev ändå ett stopp på ungefär samma ställe som alltid, men nu kröp jag lite närmre motiven istället.


Så kom jag då fram till sjön, för nu var jag rejält nyfiken på hur ”min” björk skulle se ut i år. I år var den grön..



I år ville jag testa något nytt med ”min” björk, så här kommer en svartvit variant

Så vände jag hemåt i lugn och ro, stannade till och lade mig ner en stund bland markvegetationen och vilade i den mjuka mossan. Tittade upp mot fjällen och molnen, som hela tiden förändrades och framförallt spelade små spratt med mig när jag försökte fotografera. För det gick snabbt, ena sekunden lyste det vackert, för att innan jag hunnit trycka av poff, så var ljuset borta.

Men jag börjar inse att det är just detta, som också är en del av tjusningen häruppe, det händer någonting hela tiden, som nu, när jag sitter i köket på vandrarhemmet och ser hur molnslöjor far förbi som om dom hade små reamotorer på sig.

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Varför ändra ett vinnande recept

  1. Kenneth Meijer skriver:

    Hej!
    Trevligt att se aktuella bilder från Abisko. Det ser ju ut att kunna bli riktigt bra nästa vecka. Ha en fortsatt bra vecka!
    /Kenneth

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s