Macro i höstvindar

Är inte en bra kombination. Det borde jag veta, men vadå, man kan inte komma ihåg allt man lärt sig genom åren, eller är det helt enkelt så, att jag som den motvalls jag är vägrar finna mig i att vissa ting inte går. I allafall härom dagen träffades vi ett gäng i Lerums Fotoklubb för att fotografera. Utmaningen var att vi fick bara hålla oss inom en kvadratmeter.. hmm.. jag är nog inte så bra på detta heller, för inser att min kvadratmeter tenderade till att bli flera kvadratmeter eller nåt 🙂
Jag insåg också att min utmaning fick faktiskt bli att ta fram mitt macro på hösten, macrofotografering är ju egentligen sådant jag pysslar med på våren framförallt, när vårblommorna prunkar som bäst och inte nu på hösten, när naturen börjar göra sig redo för sin vintervila.. Men vadå, någon gång skall vara den första.

Jag ville också försöka arbeta med macrot på stativ, något jag heller aldrig gör, så snacka om utmaningar för min del. Nu var ju det också det där med vinden, jag insåg ganska snart, att det blåste, och framförallt så verkade det som den/det som styrde vindens styrka hade ett ont öga just till mig, för det kändes som varje gång jag komponerat, ställt in skärpan och precis skulle knäppa av, jag då blåste det till och voila, hela mitt motiv flög iväg från sökaren..

Blev det några bilder tro..?? Jodå, först börjar vi med lite tyngre ting, där det var jag som lurade vinden, för si dom kan inte vindarna rubba



När de tyngre tingen var avklarade då började jag grotta ner mig i marken och letade höstlöv, som låg där och lyste alldeles orange på marken och vinden var tydligen lat för orkade inte svepa ner i marknivån



Nu började jag ju känna mig övermodig och tyckte mig ha ett rejält övertag över vinden, så blev både övermodig och halvvild, för nu skulle här fotograferas lätt och luftigt gräs och ormbunkar.. Hur det gick.. Lika bra att erkänna.. Här tog vinden hem spelet med full pott


Nu gav jag upp, hällde upp en sista kopp kaffe och vi bestämde att det nog var dags att dra hemåt. På stigen på hemvägen så såg jag ett läckert område med gräs och små blad, men då insåg jag.. hmm.. jodå, här är alldeles vindstilla nu, men vänta bara tills jag packat upp kameran igen och riggad den på stativet, då kommer det börja blåsa här också.. så jag bestämde mig för.. nopp.. nu får det vara bra med vindutmaningar för den här gången 🙂

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Macro i höstvindar

  1. Bengt skriver:

    Tack för en trevlig förmiddag, hoppas på bättre väder nästa gång.

  2. Mia skriver:

    Tack för en trevlig förmiddag… Nästa gång så blir det kanske vattefall..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s