Tillbaka till rötterna

Lördag morgon, hade en fotovän i Lerums Fotoklubb utlyst en fotoutflykt och det var till gamla välkända marker, nämligen Bergums kyrka med omgivningar. Det är egentligen ganska typiskt, men kanske en välkänt fenomen. Sina gamla hemtrakter är det sista stället man tänker på att gå omkring och fotografera på. För där har man ju liksom fotograferat så mycket ändå genom åren, men då mest, det dagliga livet, fester, bröllop och begravningar.

Nu skulle jag iallafall få möjligheten att göra detta, så jag åkte upp redan på fredagkvällen till landet och sov över hos syster yster och kära svåger. Allt för att vara på plats i tid och inte behöva oroa mig för eventuell halka, eller andra hinder, som en icke fungerande väckarklocka eller fjärrstyrd avstängningsknapp på densamma.

Just det, lilla Tissla hade tydligen programmerat in fel tid i sin väckarklocka, för redan klockan 4 på morgonen kom hon in på mitt rum, med viftande svans och en pipleksak i munnen. Tack och lov, är sängen för hög för henne att hoppa upp i, så hon kunde inte gå till anfall utan fick besviken stå nedanför sängen och pipa till jag behagade notera henne och ta en liten nästan mitt i natten gosestund.

Vi var ett skönt gäng på drygt 10 personer från klubben som samlades på parkeringen och närmast kom naturligtvis sista, syster yster och undertecknad.

Vi vandrade genom kyrkogården upp mot utsiktspunkten bakom kyrkan och började fotografera. Solen hade börjat gå, men var väldigt blyg idag, för den gömde sig bakom gråa regnmoln, så vad göra, jo naturligtvis plocka bort himlen ur bilden.

Den gamla välkända ladan nedanför sniperberget har nog aldrig blivit så välfotograferad någon gång och här kommer mina olika vinklar. Tilläggas här skall väl också göras att jag under gårdagen var helt utan någon uppkoppling på nätet, så det blev kan lite för mycket tid över till bildbehandling igår kväll, så jag satt och testade lite olika varianter i lightroom.




Medan vi stod där och fotograferade, ja, då försökte jag underhålla sällskapet med gamla historier, lite lagom kryddade som historier gärna kan bli när det fått lagras under många år.

Ja just det, det blev ytterligare en variant på den gamla ladan, för som sagt, något skulle jag ju göra igår kväll när inte bredbandet fungerade.


Tillslut lämnade jag den gamla ladan och började vandra bort mot kyrkogården igen. Kyrkan och kyrkogården är omgärdad av en så vacker stenmur, så jag kunde bara inte låta bli och tänk nu, hade någon däruppe blåst bort en del av molnen och lite blå himmer visade sig och solen var på gott humör och färgade de moln som var kvar.


Det blev också den stund då jag ensam vandrade runt på kyrkogården och läste namnen på stenarna. Många namn var det jag kände igen och minnen från min barndom och uppväxt flimrade förbi inne i mitt huvud. Här vilade ju många av de som var en del av den, äldre människor då, nu ett minne bara. Minnen från en lycklig tid och minnen som ju skapat den personen jag är idag och minnen jag är glad att jag har kvar.

Bergums kyrka har ju delar som är så gamla som från 1200-talet och låg i en gränsbygd. En gränsbygd mellan Norge och Sverige. I något utav dessa krig som var i denna gränsbygd, då användes kyrkan t.o.m som stall. Jag tycker den är så vacker, den ligger där liten utan något pampigt torn, men ändå som ett vackert vitt utropstecken.

och i huset till vänster om kyrkan, där gick jag mina två första år i skolan. Byggnaden är idag förskola, så återigen leker barn på gräsmattan runt huset.

Jag tycker alltid att en kyrkogård är en så fridfull plats, där lugnet och tiden liksom står stilla.



Men visst kan man med Lightrooms hjälp skapa en helt annan stämning eller vad säger ni?



Morgonen avslutades sedan med att vi alla åkte tillbaka till syster yster och käre svågern hade under tiden vi var ute och fotograferade dukat fram varm glögg, rykande kaffe och en god bulle. Så det blev en skön avslutning där vi alla satt och pratade foto och hade trevlig.

Avslutningsvis vill jag tacka Bengt som arrangerade utflykten och syster och svåger som bjöd på en perfekt avslutning av morgonen.

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s