Man kan inte få allt

20130428-_DSC3016

Men man kan få mycket och egentligen på ett väldigt enkelt sätt.

För vad gör det att alla musöron lyste med sin frånvaro under workshophelgen i Söderåsen när vi ändå fick så mycket annat under helgen. För nu när jag varit hemma ett dygn därifrån och nästan sovit ikapp den förlorade sömnen under helgen så är jag så där härligt nöjd med hur helgen var.  Det blev precis den där kicken och inspirationen jag behövde och som jag inser att jag då och då behöver. Det är bl.a. därför jag var med för 10:e gången på Patrik Larssons worskhops i landskapsfotografering. För trots att jag varit med så många gånger så åker jag ändå hem igen och har lärt mig något nytt, fått mer inspiration, fått nya egna tankar kring mitt fotograferande. Inte ens när klockan ringde kl 04.00 under den här helgen funderade jag på om jag är riktigt klok, utan faktiskt med förväntan om morgonens fotografering steg upp ur sängen. Det ni…!!!

Söndag morgon åkte vi upp till Kopparhatten, äntligen, för även om jag tillslut började bli tillfreds i Klövaravinen så är nog ändå Kopparhatten mitt absoluta favoritställe på Söderåsen. Att stå där vid 5 på morgonen och se solen gå upp med en kopp kaffe i handen och bara njuta av ljusspelet långt, där borta bortom ravinen. Eller sakta börja vandra iväg till nästa utsiktsplats och se hur ljuset börjar leta sig, längre och längre in i ravinen. I år som sagt, så var ju grönskan obefintlig, eller skall vi säga, den lyste med sin frånvaro och vi skrattade när vi såg bilderna från morgonens fotografering och vi kliade oss lite lätt i huvudet och undrade allihopa… hmm, är det april, eller november, har vi blivit helt snurriga av alla tidiga morgnar för det var höstfärger på bilderna. Men nu är det ju så, att även de små knopparna var gick i en nyans av rött, som på ett fascinerande sätt suddade ut årstidsfärgerna, eller skall vi säga vända upp och ner på dom.

Det jag också upptäckte eftersom grönskan inte fanns där, att man såg ravinbotten på ett helt nytt sätt, såpass nära jag nu vågade gå kanten för att försiktigt kika ner.

20130428-_DSC3010
20130428-_DSC3011
Jag lämnade faktiskt Kopparhatten först av alla och vandrade ensam ner i ravinen för att i min egna takt vandra utefter Skäreån. Det blev en morgon av godtemplation och kanske inte så mycket fotografering… men ibland kan just den här godtemplationen är ack så viktig ibland. Det får iallafall mig att skapa inre bilder och även samla mina intryck av helgen. Intryck som jag sedan kan ta med mig när jag är ute på egna fotoresor.

Jag stannade iallafall till några gånger och fotograferade i den spännande ravinbotten, där växtligheten får leva och dö utan människans inverkan.

20130428-_DSC3012
20130428-_DSC3019
Jag satt länge där i ravinbotten och lyssnade till fågelkvittret och tittade på hur dom snabbt flög fram och tillbaka i ravinen, ivrigt arbetande med sina bobyggen och jagande efter mat.

Tillslut kom jag fram till naturrum och då när jag såg de utslagna vitsipporna insåg jag, just det, mitt macro ligger kvar på rummet.. Där gör det inte så mycket nytta, men ok, jag får väl ta mitt macrokrälande någon annan dag här hemma istället.

Så var det dags att avsluta helgens workshop med den andra bilddiskussionen och jäklar vilka bilder alla vi visade upp. Dom var också så jätteinspirerande och spännande att få titta på och sedan ta med sig inne i minnesbanken som inspiration nästa gång man ger sig ut med kameran.

Så summa summarum, det var en väldigt nöjd undertecknad som satte sig på passagerarsidan i bilen och lät sig bli hemkörd av systern. Nöjd också att jag inte själv behövde köra de dryga 20 milen hem till Göteborg.

Gissa också att jag ser fram mot kommande workshopen  med Patrik jag anmält mig till för om 4 veckor, ja, då styr jag bilen mot Skåne igen och Österlen.

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Man kan inte få allt

  1. Eva skriver:

    Jag saknar inte de gröna musöronen när jag ser dessa fantastiska bilder. Favoriten är trädbilden i mitten 😉
    /Eva

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s