Tillbaka till skogen

20150106_2559
Äntligen blev det tid att få komma ut med kameran igen. Det var ju nästan två månader senast. Det har regnat, det har hostats och det har varit annat som pockat på uppmärksamhet. Men nu så, när bokslutet var klart och ivägskickat. Då finns det inget bättre än att vakna upp och konstatera att det är lagom molnigt ute. Så den nya cerisfärgade termosen blev äntligen invigd när jag fyllde den till bredden med varmt gott kaffe och packade ned den i ryggsäcken. Fotoryggsäcken, som stått där oanvänd allt för länge.

Vart styrde jag då kosan idag tro? Jo, naturligtvis upp till Risveden för känner man sig lite ringrostig med kameran, då är det ganska gött att komma till ett ställe, som vid det här laget börjar  bli nästan som hemma på ”min gata”.

Den här gången hade jag bestämt mig för att vika av från stigen mycket tidigare än jag brukar och knata upp för den lite brantare delen och se vad som fanns där.

Ganska snart kom jag fram till ån och lite annan vegetation än vad jag sett hittills utefter ån.


20150106_2538

20150106_2531
Här skall jag väl erkänna att det började kännas lite läskigt, för det knakade och brakade i skogen, hmm, var det kanske vildvittror och annat trolltyg som var ute på promenad tro, men så insåg jag, att jag kallas ju ibland för ekonomihäxan, så kommer det fram något otyg, får jag väl helt enkelt förhäxa dom på något sätt.

Så jag fortsatte min vandring över stock och sten. För här är det gott om kullfallna träd, som ligger kors och tvärs överallt.

20150106_2541 20150106_2549 20150106_2556En och annan liten snöflinga började falla, så jag drog mig så sakta uppför branten igen, men ni vet ju hur det är, man råkar vända sig om och kolla och voila, nya bilder fastnar på näthinnan.

20150106_2568Fast snart så var jag upp vid stigen igen, och kände mig trygg för nu visste jag ju precis var jag var igen. Så dags för ett lite kaffestopp medan jag bara satt och njöt av den där speciella tystnaden man liksom bara kan uppleva ute i storskogen. För skogen har ju liksom en underlig förmåga att stänga ute alla ljud utom sina egna. Det där goa suset, eller knaket i träden.

20150106_2571 20150106_2578Så dagens sista bild, som jag höll på med en bra stund, för himlen, lekte hela tiden med mig och ville titta fram överallt. Så det blev att flytta, nån centimeter hit och dit innan jag var nöjd. Ja, just det. det blev till att kravla ner på marken också så tänk även lite gymnastiska övningar hann jag med idag.
20150106_2587-1

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tillbaka till skogen

  1. Anna H skriver:

    Underbara bilder! Var i Risveden har du varit? Jag och några vänner försökte leta oss fram till Slereboån för någon vecka sedan, men när vi väl kom på rätt spår och var nästan framme var vägen oplogad. Snopet och vi vågande inte chansa när vi inte visste hur det såg ut. Helt lottlösa blev vi inte då vi istället fotade vattenfall vid Forsvallen i Skepplanda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s