Skogsvandring

 

Imorse när jag vaknade och tittade ut, ja då var himlen blå och solen sken och jag velade väl lite vad jag skulle göra av den här dagen, men så hastigt och lustigt bestämde jag mig, jag behöver åka ut i skogen. För det var så längesedan, jag vandrade på skogsstigen med granar runt omkring mig.  Jag var också nyfiken på hur min ”trollskog” skulle se ut i maj när våren tagit tag i vår natur och liksom befäst att nu är jag här. Där alla dikeskanter och slänter är täckta av vitsippor, när maskrosorna börjat lysa som små minisolar utefter vägkanten.
Jag kände en nyfikenhet hur skall ”min” favoritskog vara nu, den skogen jag bara sett under vinterhalvåret då mossans grönska får krevera i sin prakt eftersom luften är fuktig och regnet ger den näring.

Så jag packade bilen och drog iväg. Det var med lycka i sinnet jag närmade mig platsen där jag trivs och där jag känner att själen får ro, där jag känner ett stressen rinner av mig och där tystnaden får omsluta mig som en stor varm kram.

Det blev några härliga timmar ute i skogen, där jag efter att jag kommit tillbaka hem igen insåg att större delen av tiden hade jag nog egentligen tillbringat sittande på någon sten, njutit, lyssnat, druckit lite kaffe, tittat och ja, bara varit. För kanske är det ändå så att därute i skogen då känner jag en ro komma över mig, där får tiden bara rinna iväg utanatt jag egentligen inte bryr mig.

Den här dagen, så följde jag stigen fram, gjorde små avstickare ner mot ån, närhelst jag kunde ta mig utan något egentligt mål. Jag bara var där mitt inne i skogen.

Visst jag började mitt stopp vid välkända stenar och jag kunde ju liksom inte låta bli att fotografera vitsipporna som sträckte sig upp mot ljuset som silade ner genom granarnas grenar och reflekterade i vattnet.

20150502_4415 20150502_4406

20150502_4398

Det kändes gott att med gummistövlarna på fötterna få klafsa runt i den sanka mossan och höra ljudet av kloffs, kloffs varje gång jag sjunk ner i mossan. Vad gjorde det att mossan var blöt, för den var mjuk och skön när jag satte mig ner för att fotografera den ensamma blåsippan som klamrade sig fast i kanten omgiven av allt det gröna i skogen
20150502_442020150502_4435

Tänk att få vandra i skogen, i tystnaden, alldeles ensam, kan skapa sådan lycka inombords.  Kanske är det så att jag varje gång flyttas tillbaka till barndomen, då skogen var en så stor del av min tillvaro, dit jag drog iväg för att leka, eller gå på upptäcksfärd. Dit där jag drog för att spana på det där rävgrytet, eller bara för att det var min lekplats. Eller dit jag drog för jag inte ville att någon skulle vet var jag var. Är det kanske just den där speciella känslan som kommer tillbaka, varje gång jag går in i storskogen, likt sagans huvudperson träder in i sagoslottet. För är skogen mitt alldeles egna sagoslott?  Det är ju också mitt upp i alltihop nästan lite läskigt,  jag vet inte vad som döljer sig bakom den stora rotvältan. Kanske är det där dom bor, skogens egna små innevånare. Dom som jag inte kan se, men ändå höra, när det knakar i grenarna eller susar i grantopparna.

20150502_4439 20150502_4446Kan det kanske ändå vara så att storskogen små knytt är mina vänner för hur det än är, det är ljudet av granarnas sus och deras speciella knäppande i sina grenar som gör att jag känner mig hemma och vill sitta där på min sten eller sjunka ner i mossan och luta mig mot granstammen och låta tiden rinna iväg likt bäcken framför mig.

Annonser

Om nikonetha

Göteborgskvinna som här tänkte samla sin högst personliga reflektioner över vad som händer runt omkring henne. Förhoppningsvis kommer även en och annan bild också att slinka med på köpet, då jag allt som oftast återfinns bakom min kamera
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s