Hunneberg

I lördags blev det en heldag uppe på Hunneberg. Biofoto www.biofoto.no hade uppstart för att bilda en avdelning för oss här i Västsverige och då passade jag på att åka upp. Vi var väl ca 25-30 medlemmar som hörsammat kallelsen. Mötet började med att Håkan Nunstedt berättade och visade bilder om bergen Halle- och Hunneberg. Det blev en intressant stund då han delade med sig om sina kunskaper om bergen, samt visade ett antal av sina bilder tagna på bergen.

Efter detta stack  vi alla iväg åt olika håll för att fotografera. Själv hade jag spanat in vattenfallet på väg upp till samlingsplatsen, nämligen det vi By klev och trots att jag tagit löfte av mig själv att inte fotografera vatten den här gången, så drogs jag till fallet som flugan till sockerbiten. Det är väl lika bra att erkänna, jag tycker om att fotografera vatten i alla dess former, forsar, vid havet, stilla insjöar. Kan det kanske bero på att jag är född i Fiskarnas tecken?

Som ni kanske ser själva, skogsmotiv har jag svårt att få till, men det är väl bara att börja träna, träna och träna för att lära mig se motiven. Det får bli min högst egna hemläxa ett tag framöver.

Testade och hade kul

Jag stack tidigt från jobbet idag, för äntligen började fotolusten komma tillbaka, så stack upp till Lerum o Ahlséns foto för att testa en ny optik. Jag sålde min NIkon 70-200/2,8 för en vecka sedan av den enkla anledningen att optiken kändes tung och jag upplevde inte riktigt att den levererade lika bra längre. Samt icke att glömma, den väger mycket där den låg i ryggsäcken.

Iallafall så hade jag fått lov, att testa Nikons 70-300 för att se om jag gillade den. Så gick ut på Bagges Torg och hade kul

Om jag skall köpa optiken.. det har jag inte bestämt ännu, får ta mig en liten funderare över helgen när jag är uppe på Hunneberg

Jag har däremot suttit en stund och lekt lite i Lightroom och översta bilden blev så här efter min lekstund  :-)

Även min kompis Mattias blev utsatt för min leklusta, och även denna bilden är tagen med Nikon 70-300
Det var skitkul att testa lite med svartvita bilder. inser att jag skall göra det lite oftare

Nu har jag bestämt mig..

…. trots att det är nästan två månader kvar till 2010.

Nå, vad har jag då bestämt mig för tro.. jo nästa år, då skall jag sätta mitt egna fotograferande i första rummet och inte engagera mig i en massa administrativt runt fotograferandet.  För när jag sitter här och tittar igenom vad jag fotograferat i år, inser jag att det faktiskt blivit väldigt lite av den varan egentligen., det har blivit alldeles för mycket administrativt runt foto, jag vill hitta tillbaka till lusten att fotografera, njutningen, det sköna lugnet som fyller mig när jag är ute med kameran.. Det har jag saknat ofta under året. Visst när jag åkt iväg några dagar då har det infunnit sig.. men de där spontana härliga utflykterna dom har inte blivit av på samma sätt i år och det känns inte bra. Så det måste det bli en ändring på.. basta

Föredrag

I onsdags var det premiär för mig, jag hade nämligen blivit inbjuden av Traktörens Fotoklubb att hålla föredrag om att publicera och få kritik på sina bilder på webben, samt visa bilder från mina dagar i Finland förra våren när jag satt i gömsle där. Även SE-Bankens fotoklubb var inbjudna och det var väl mellan 35-40 stycken som kom för att lyssna.

Jaha, tänker kanske ni, det är väl inga problem för dig, med din svada, men jo, jag var nervös, för trots med kända svada, är det alltid lite läskigt att ställa sig upp och tala inför en grupp. Iof tror jag det är bra att vara lite nervös, för då skärper man sig och förhoppningsvis inte svamlar iväg. 

Jag hoppas och tror att föredraget var uppskattat och som tack fick jag boken om Sveriges Nationalparker av Claes Grundsten. En härlig bok, som jag nu under kulna höstkvällar skall bläddra i och läsa och göra upp fotoplaner med och jag har redan insett, att det var inte mycket jag egentligen kände till om alla våra Nationalparker.

Naturfotofestivalen dag 2

… och vilken dag det blev. Den startade lite stressigt då jag inte kunde hitta mina visitkort jag tagit med, och insåg efter att jag letat runt på rummet och i bilen att dom verkade vara försvunna. Så de som fanns var de jag redan hade satt på plats vi mina skärmar och de jag hade i plånboken, kanske npågot tummade och vikta i kanten, men inte mycket att göra åt. Jag trodde väl iof att dom skulle räcka, men icke.. mina visitkort tog slut någon gång runt lunchtid tyvärr.

Iallafall, jag kom upp och jag kom ner till utställningen runt kl 10.00 och den första jag träffade var en av mina fotovänner Peter, som genast spände ögonen i mig och tyckte, nu vill jag se dina bilder.. Hmm. det var på något darriga ben jag tog med honom till skärmarna för att höra hans omdöme, för Peter är en av de där ”brutalt” ärliga fotovännerna som säger vad han tycker, men också tvingar mig att förklara hur jag tänkt och resonerat när jag tog bilderna.. ack så nyttigt och lärorikt.. Jodå, Peter gav mig tummen upp

Jag hade ju tänkt att under lördagen även hinna med några bildvisningar i kulturen, men det insåg jag att den tiden skulle jag inte få.. och iof inte orken heller, för det var många som kom förbi, stannade och pratade med mig vid bilderna. Även några av mina bästa vänner kom upp till Vårgårda och hälsade på och tittade och speciellt roligt var det att två av de vänner som följt mitt fotograferande, nämligen Hanna och Camilla dök upp. Camilla och jag insåg, att preimårturen när jag köpt min första digitala systemkamera och tog upp fotograferande igen, ja det var en liten picnic vid Delsjön med henne och hennes vovve Isak.

Det var som sagt, en härlig dag, och väldigt, väldigt stärkande med alla positiva kommentarer om bilderna. Sådant här behöver man, vem sjutton mår inte gott av beröm.. och detta är något jag verkligen kommer bära med mig när jag är ute och fotograferar. Sedan är det väl också så att man höjer ribban ytterligare, men det är bara bra.. för den dagen man slår sig till ro och tror man är sådär jätteduktig, ja den dagen, börjar man ju också gå bakåt

Orkar ni med en stolt fotograf med sina bilder?.. OM inte, så blunda nu!! Men gör ni det, så hoppas jag ni orkar se hela inlägget.

Kvällen avslutades som vanligt med en trevlig fest, en massa härligt tjöt, nya trevliga bekantskaper, innan jag vid två på natten ramlade i säng… men.. hmm.. bara för en kort stund.. För vid halv tre blev jag räddaren i nöden, då en stackars överbliven naturfotograf inte kunde komma in på Värdshuset och efersom an inte kände för någon nattfotografering offrade jag mig, steg upp, och gick ner och låste upp dörren till värdhuset.

Ja, just det, imorse hittade jag visitkorten, jag hade stoppat ner dom i ett specialfack i resväskan bara för dom inte skulle bort.. hmm..

Naturfotofestivalen dag 1

Nu ör dom på plats, mina bilder alltså och imorgon är utställningen. Det har varit en trevlig adg häruppe och strax är det dags att gå ner och vara med på Välkomsträffen innan jag ramlar i säng och får sova några timmar.

Naturfotofestivalen i Vårgårda

Nu är det inte många dagar kvar till en av årets höjdpunkter, nämligen Naturfotofestivalen i Vårgårda. www.vargardafotoklubb.se då man under två dagar kommer få se många fantastiska bildvisningar, träffa naturfotografer och umgås, låta sig inspireras, diskutera och ha trevligt.

I år känns det också extra pirrigt för jag kommer ställa ut några bilder på  lördagens bildutställning. När jag på förra årets fotofestival fick frågan om det inte är dags att själv ställa ut, trodde jag personen ifråga var helt galen, inte har jag bilder som håller måttet att visas bland alla dessa duktiga naturfotografer,  men hur det nu var, så under en kort stund av kaxighet och total avsaknad av alla normala spärrar och självinsikt så svarade jag – javisst, klart jag kan -.

Nu är jag där, och det har efter mitt ganska ogenomtänka ja, varit en hel del sömnlösa kvällar, då jag funderat och funderat, vad har jag gett mig in på. Men det har också varit ett år, då detta funnits i bakhuvudet, som en extra sporre och inspiration.

Jag kan tänka mig att jag på lördag när jag ser mina bilder hänga där, att lite av den känslan av stolthet en förälder kan känna när deras barn gjort något bra, den kommer finnas hos mig också… För hur det än är och oberoende av hur bilderna kommer mottagas, så är jag både stolt och glad . Jag är också tacksam till Kent, som, får jag väl erkänna, ganska enkelt övertalade mig till det här, även om det fanns stunder tidigare i höst, när jag snarare muttrade, ”varför sa jag inte nej”

Väl mött alla på naturfestivalen i Vårgårda

Stressig vecka..

Har det varit den här veckan och nu är det fredag och några minuter hinner jag väl sitta vid datorn och skriva några rader i bloggen.

I måndags var det månadsmöte hos Vårgårda Fotoklubb www.vargardafotoklubb.se där Terje Hellesö www.helleso.com höll föredrag/fotokurs om Den personliga naturbilden… Jätteintressant, men kvällen blev sen Detta var första gången jag hade möjlighet att deltaga på någon av Vårgårda Fotoklubbs månadsmöten, Vårgårda ligger ju 7 mil från Gbg, så att bara köra dit en vardagskväll är lite tufft, men skall definitivt försöka vara med fler gånger.

Tisdag, ja då var jag tvungen att sitta kvar en stund på jobbet och ta igen lite, men annars blev det en lugn hemmakväll i soffan.. härligt

I onsdags var det dags för nästa månadsmöte, nämligen i Lerums Fotoklubb www.lerumsfotoklubb.se och vi hade först ett snabbt avklarat Föreningsmöte innan månadsmötet tog vid, som ägnades åt bildkritik. Medlemmarna delades in i 5 grupper och fick 4 bilder var att diskutera kring gruppvis. Resultatet av diskussionerna redovisades sedan. Det var jätteintressant att höra gruppernas olika uppfattning om bilderna, som egentligen stämde tämligen väl överens. Det var några av oss i styrelsen som ställt upp med bilder anonymt och inte förrän redovisningen var klara avslöjade vi vem som stod bakom varje bild och våra eventuella tankar när vi tog bilderna. Jag vill passa på att tacka alla som kom till mötet, deltog i diskussionerna och gjorde mötet till ett av de roligaste månadsmötena på länge.

Torsdag, jag då var det info hos Skatteverket om de nya regler kring kassaregister vid kontantförsäljning.. hmm.. egentligen no commonts. Kan väl säga så häår, jag hade tillräckligt med kommentarer och frågor under infoträffen men trots att jag satt bland åhörarna så drog faktiskt bara infoträffen över ca 10 min

Ikväll blev det tredje gången på en vecka en vända till Lerum, dels för att handla det sista inför LFK:s fotoresa i helgen till Falkenberg, dels hämta lite prylar som skall med, men nu tror jag allt är under kontroll iallafall vad gäller lördagskvällens soppa, allt är inhandlat så nu strax skall jag ta mig samman och gå igenom fotoväskan så allt är med, slänga ner lite kläder som kan behövas under helgen, koppla av med ett glas vin innan sängen kallar.

Så trevlig helg allesammans och avslutar veckans blogginlägg med mitt bidrag från onsdagens bilddiskussion

Bilden är tagen förra hösten vid Varnhems kyrka en ganska grå måndag.

4 dagar i Fulufjäll

I år blev det inte en helg i Tiveden, i år var det dags att göra något annorlunda. Så det blev Fulufjäll och för tredje gången på ett år workshop med Creative Adventures, www.creativeadventures.se. Det är alltid lika roligt, inspirerande och utvecklande att under några intensiva dagar lyssna till Patrik Larsson och Magnus Lindbom och deras tankar kring om naturfotografering. Flera av mina fotovänner har sett förändringen och utvecklingen hos mig sedan min första workshop med Patrik. Det känns roligt och jag vill så här i bloggen passa på att tacka både Magnus och Patrik för de tankar kring fotografering och komposition dom planterat i min hjärna… Kanske inte allt nått ända fram, men förhoppningsvis en del iallafall och viljan finns hos mig, att inte bara bli en avbildare utan också en tolkare av all den vackra natur vi har runt omkring oss. Det handlar ju så mycket om att se, och se med nya ögon och också att försöka fånga detta i bilderna. För jag har haft förmånen att få besöka underbara platser, där jag som person, får möjligheten att under några dagar släppa taget om allt det som snurrar runt mig dagligen och ta in och ta till mig den fantastiska natur vi har i Sverige. Jag som under några år var runt på en del ganska exotiska  och spännande platser i världen inser, att vi har minst lika exotiska och spännande platser i Sverige, bara vi tar oss tiden att stanna upp och titta.  Detta skall vi vara rädda om och vårda.

Dessa fyra dagar i Fulufjäll, var intensiva, tidiga mornar, redan kl 05.00 ringde klockan och framåt 11 på kvällen så lade man huvudet på kudden igen.. ok, ok.. en av dagarna sov jag visst någon timma mitt på dagen och sista morgonen sa kroppen stoppen, jag sov istället för att ge mig ut och fotografera. Att vara på workshop så här, ja då pratar man foto, man drömmer foto och det är ju också en mjlighet att lära känna nya intressanta människor och ta del av deras tankar och idéer också. Så när jag kom hem till Göteborg igen, då var både kroppen och själen ganska trött, men som sagt, det var det värt

Hur var då Fulufjäll, det kan sammanfattas med ett enda ord – fantastisk – hur sjutton kan man ge ett område som detta namnet Fulufjäll.. för det var så vackert.

Även ute i Fält pågick undervisningen. Patrik och Magnus förklarar något för oss kursdeltagare

men dom hann med att ta en och annan bild också, som vi sedan kunde diskutera kring på teoripasset. Här är det Patrik som passar på och försöker fånga det sista ljuset

Vi har kul också och skojar friskt med varann, som jag tycker den här bilden av Magnus får illustrera. Man måste få tid för skratt och skämt  också

och jag hittade ett rökande monster i bäcker.. hmm.. nej, det är inget självporträtt

Avslutningsvis så var det ju det där med kompositionsregler.. eller hur det nu var..

Tack för en härlig helg i Fulufjäll och vi ses på Öland i maj nästa år..

Uppe före solen

… var jag idag. Alla som känner mig vet ju att någon morgonmänniska är jag inte, men ibland så slår jag till och lyckas komma upp.  Idag var en sådan dag.. jag hade planerat det väl, morgonmackan gjordes iordning igår kväll, kameraryggan kollad igår kväll också, arbetskläderna packade och skogskläderna framlagda inkl sockar och underkläder.. så inga onödiga minutoer skulle behöva spillas på att leta efter mina skogskläder.

Så 04.30 imorse ringde klockan, ja, ja.. jag vet, somliga suckar nu och säger.. men det är väl INTE tidigt.. I min värld är det TIDIGT! Iallafall blev en liten stunds snoozande innan jag släpade mig upp, fixade kaffet, skvätte några droppar vatten i ansiktet, rafsade åt mig mackorna från kylen och så iväg.. Jadå, jag klädde på mig också..

Så halv sex imorse var jag framme vid ett ställe jag varit och spanat in igår eftermiddag.. parkerade bilen och hällde uppe dagens första kaffe.
Åhh härliga känsla, sitta mitt (iallafall nästan) ute i skogen, tystnaden, det enda som hördes var rasslet från grenarna när en vindpust tog tag i björkarnas löv.. men.. hmm, det började knaka i dungen en bit bort när jag riggat kameran och börjat komponera. Det knaket var inte rasslet från grenar som vindarna lekte med.. Nej, det här var något tyngre.

Jag blev skitskraj på ren svenska, samlade ihop kameran och hoppade i ett huj in i bilen och låste alla dörrarna.. Det här är egentligen ganska konstigt.. Jag satt 3 nätter mitt ute i den Finlänska vildmarken, med björnar och vargar som strök runt mitt gömsle och inte en endaste gång var jag rädd.. Nu däremot, några kilometer från stora upplysta motorvägar, då blir jag skitskraj.. Det är egentligen konstigt.. eller ändå inte.. Som jag nog sagt förut, dom vilda djuren vet du var du har, dom kan du i regel lita på om du bara följer deras regler.. Inte försöka ta deras mat, inte hota deras ungar eller dom själva.. Ja, då håller dom sig i regel lugna, eller helt sonika vänder på klacken och sticker..

Men, djuret Homo Sapiens, är inte lika förutsägbara, dom kan du inte lita på att dom uppträder enl någon slags regelbok, dom kan lika gärna hoppa på dig, som säga ”tjenixen” och gå vidare..

Det var just detta jag insåg ensam ute i skogen, är det en människa, då kan det vara farligt, men är det ett rådjur, eller en älg, då kan jag nog ta det lugnt.. Men som sagt, i mörket blir alla katter grå, och en skugga vid ett träd kan vara precis vad som helst..

Lugn, jag kom över men rädsla, gick ut ur bilen igen och några bilder blev det allt innan det var dags att packa in mig igen och köra till jobbet.. Ja, som sagt, så kan man också börja sin arbetsdag, med frukost vid gölen, lyssnande till fåglarnas lockrop istället för att i sita minuten rusa upp ur sängen.. sitta i köer till jobbet.. För just det.. kl 05.00 på morgonen, då var jag nästan alldeles ensam på leden, det var tom så tomt på bilar så jag inte kände igen mig

Bilder, jadå, några blev det allt..






Sista bilden är en riktigt härlig nostalgivy, den grusvägen har jag vandrat på många, många gånger och kört på lika många. Det är den gamla vägen som leder fram till Göteborg-Mölndal Brukhundsklubbs klubbstuga, där jag nästan bodde under ca 5 år.

Rådjursparet som poserade så vackert i skogsbrynet dom missade jag tyvärr.. varför undrar ni kanske.. hmm.. fel optik på tyvärr, lovar detta skall inte upprepas. Härmed avger jag ett löfte, blir det fler morgonturer, då skall telet med och sitta på kameran när jag kör på småvägarna.